Roadtrip dag 7 – Underbart i San Francisco

Jag vet inte riktigt vart jag ska börja när jag ska berätta om vår dag i San Francisco, det finns så många saker att berätta, så många intryck att förklara, så många känslor att dela med sig av.

Vi körde i alla fall in till city efter vi hade checkat ut från Tamalpais Motell på jakt efter parkering. Vi hittade ett parkeringshus (4$ timmen) i närheten av Fishermans Wharf, vilket passade oss utmärkt efterssom vi hade tänkt besöka just detta ställe. På vägen ned så stannade vi av på IHOP och käkade frukost, jag käkade bara en bit Tiramisu efterssom jag hade tryckt i mig lite kall pizza på motellet.

Fishermans Wharf var skitfränt!
Det fanns liksom massvis med småaffärer, cafeér, resturanger och dyligt, det fanns ett t.o.m ett Hard Rock Café. Allt var väldigt vackert, många smådetaljer och träutsmyckningar. Allt detta med Golden Gate-bron och Alcatraz som bakgrund. Skickar med en bild så ni får se.

usa_kim_22.jpg

Efter vi hade flanerat runt ett tag så gick vi till piren där de klassiska kabelvagnarna startade. San Francisco har bara 4-5 vagnar kvar i traffik, och dessa körs mest i nostalgisyfte. Det kostar vanligvis 11$ för ett dagskort på dessa vagnar men tack vare att staden körde med en “Clean Air Day” så var dom gratis. 🙂

Det är svårt att förklara hur fränt och kul det faktiskt var att få åka dessa vagnar. Jag hade redan från början bestämt mig för att stå och hänga på utsidan av vagnen och jag är glad att jag gjorde det. Efter det av vi hade åkt upp för ett par backar så var det dax att åka nedåt, och jag måste säga att det pirrade en hel del i kroppen och knoppen när vi körde nedför dessa backar. Man var liksom överst i en rad av väldigt branta backar och vi åkte i en gammal välanvänd vagn med kanske hur rostiga och slitna bromsar som hellst. Ibland körde vi så nära parkerade bilar att hälen på mina sandaler skrapade mot bilen och ibland så stannade två vagnar bredvid varandra och alla liksom hällsade på varandra, log mot varandra och gav varandra blickar som sa -“..va härligt det är“.

Det var otroligt härligt att få glida upp och ned för dessa backar och bara hålla i mig med en hand och stäcka ut den andra handen i den lätta varma vinden och känna solens strålar värma mitt ansikte.
Sanslöst skönt.

usa_kim_23.jpg

Vagnarna stannade mitt i centrum av staden så vi hoppade av började gå tillbaka mot bilen, för vi skulle nämligen köra mot våran nästa punkt av turistandet, korsningen av Haight & Ashbury. När vi gått en liten stund så kom vi till China Town, vilket visade sig vara ett härligt litet område. Giftshops, klädesbutiker, t-shirts i överflöd, elektronikaffärer, resturanger med grillade kycklingar i fönstret och förstås massvis med kineser. Ett myller av affärer och folk. Här inne så köpte jag nytt minne till min digitalkamera, så jag har nu 1GB minne i kameran i stället för 256. Detta till ett pris av 76$ (ca 560SEK).

usa_kim_24.jpg

Efter China Town så hittade vi en liten italiensk pub/resturang där vi tog en paus från att gå i alla dessa backar i hettan. Vi tog oss nån öl, såg på lite bilder av (troligtvis) några mafiosos som fanns på väggen. Sen gick vi vidare och kom fram till bilen. Vi tog den och körde mot vårat mål, men vi kom bara halvvägs innan vi hittade en kul grejj som vi var tvugna att kolla in. Vi hittade den kurviga vägen (Lombard Street) som har medverkat i så många filmer. Bifogar en bild så ni får se vilken jag menar.

usa_kim_25.jpg

När vi kom fram till Haight & Ashbury, efter att ha sökt parkering i 100år, så blev det fotografering, mat och shopping. Precis i korsningen så fanns det en butik som bara sålde t-shirts med diverse tryck som har med hippiekulturen att göra. Jag köpte två st t-shirts där. En med Jimi Hendrix och en med trycket Haight & Ashbury.

Efteråt gick vi till resturangen/puben Martin Mack där vi åt och tog oss en öl. Jag åt, för första gången, Fish and Chips som var helt ok. Våran servitris snackade förövrigt en del norska. Hon hade haft en norsk pojkvän tidigare, så det var lite fränt.

Efter det så blev det mer shopping. Vi gick upp och ned efter gatan och gick in i en massa affärer och kollade, testade och shoppade. Det fanns väldigt många coola klädbutiker med skitsnygga kläder, men jag fick tillslut med mig 2 t-shirts, en ring och ett par solglasögon. Jag hade dock viljat köpa en MASSA mer som jag hade hittat, men börsen började krångla lite, så jag fick lov att lugna ned mig, jag ska juh trots allt vara kvar i USA nästan 2 veckor till.

usa_kim_26.jpg

Efter vi hade shoppat klart så var det dax att börja lämna denna vackra stad, så vi tog bilen och började köra ut ur staden. Vi tog dock ett pit-stop vid en utsiktspunkt utöver Golden Gate bron där vi tog några bilder och filmade lite. Här kommer en liten filmsnutt. Det blåste rätt hårt där så ljudet är inte det bästa.

Sen så körde vi ut och bort från San Francisco med en himla massa prylar, minnen och ett leende på läpparna.

Vi kom fram till en stad som hette Ukiah där vi hittade ett motell som hette Economy Inn där vi checkade in. Vi tog oss nån öl sen gick vi ned på stan och kom till en resturang / pub som hette Ukiah Brewing Co. & Restaurant där vi satte oss ned och drack ett par pitchers av deras hembryggda öl. Det fanns även trubadur på stället som spelade gura och sjöng för oss på krogen.

När det var stängningsdax så drog vi tillbaka till motellet där jag kom på “-..fan asså.. dom har juh poooooool“. Så det blev en del badning (med en tillsägning av vår hyresvärd) och sen så var det sängen för hela slanten. En lång dag väntade oss.

usa_kim_27.jpg

Roadtrip dag 6 – Sequoia och San Francisco

Vi drog från Motell 8 vid 8.30 på morgonen och knappt en timme senare var vi framme vid Sequoia National Forrest. Det är här de största (inte längsta) träden i världen finns. Det absolut största och äldsta trädet i världen finns här och det är trädet General Sherman. Trädet är faktiskt förbaskat stort, jag skickar med en bild så ni kan få se, tyvärr gör inte bilden trädet rättvisa. Det är helt enkelt enormt.

usa_kim_20.jpg

Miljön i Sequoia National Forrest är helt enorm. Man tappar andan när man kör igenom vissa passager och få se enorma träd som förgrund till en ändlöst vacker bakgrund av lummiga berg och dalar. Detta är defenitivt ett ställe som ska besökas av naturälskande trädkramare och annat löst folk. Mycket mäktigt!

usa_kim_21.jpg

Efter Sequoia så körde vi vidare mot San Francisco, efter en liten stund så hittade vi en pizzeria som heter Big Mountain Pizza där vi käkade otroligt goda och stora pizzor. Som tur vad så fick man ta doggy bag på det man inte åt upp. Efter det så tutade vi bara på. vi susade förbi Fresno och fortsatte framåt på nått som måste vara världshistoriens längsta och rakaste väg. Den tog som aldrig slut.

Vi kom fram till San Francisco på kvällen, och jag måste säga att få se stadskärnan med alla dessa höghus lysa och lägga sin silluette mot en mörk himmel som lyses upp av solens sista strålar var ta mig fan en upplevelse som heter duga. Riktigt tokvackert helt enkelt. Sen när vi fick se Golden Gate bron upplyst av 1000-tals lampor så var det som grädden på moset. Jösses är allt jag kan säga.

Vi körde mot Flygplatsen för att få byta bil efterssom en varningslampa för oljan hande börjat lysa. Så vi drog till flygplatsen och snackade med Hertz om bilbyte, vilket gick bra, med en reservation. Dom hade inga bilar i den klass vi hade hyrt så vi fick en uppgradering. Så nu kör vi en Lincoln LS (körde en Toyota Camry tidigare) med kanske 1000-tals små knappar och reglage i. Najs.

Väl inne i staden så började vi söka efter boende efterssom det var rätt sent och vi var alla trötta och hungriga. När vi hade sökt (bokstavligen) gata upp och gata ned så gav vi efter ett bra tag upp. Visst, det fanns hotell och ett och annat motell, men inget kostade under 100$ så vi var inte riktigt sugna på det. Vi bestämde oss för att köra ut ur stan en bit för att se om vi kunde hitta nått billigare. Vi hittade motellet Tamalpais Motell i Sausalito till ett lämpligare pris (ca 70$). Vi checkade in, tog oss till The In-n-Out och käkade ett par mindre goda burgare och sen gick vi och la oss.

Observation
Jag såg en reklamfilm när vi var på Big Mountain Pizza. Reklamfilmen började med att man fick se Snoop Dogg i helvetet sen så kom det en tjej i vitt med en ask Orbital tuggummi. Sen så var dom vips i himlen och sen var allt över. Ja nått sånt i alla fall. Poängen är i alla fall att precis när Snoop Dogg och tjejen i vitt far upp till himlen så kommer det fram en liten knappt läsbar text i nederkant av tvn där det stod:

This is a Dramatazation, you will NOT automaticlly come to heaven if you use Orbital

Doh!
Jag ska då fan inte använda Orbital något mer 😉

Roadtrip dag 5 – Death Valley och Kurvor

Vi klev upp och gick ned till frukostbuffén kl 8 på morgonen och frukosten gjorde oss inte besvikna denna dag heller. Mums filibaba! Efter frukosten så checkade vi ut och tog vårat pick och pack och drog. Vi körde ut ur Vegas och for mot Death Valley. Dagen handlande mest om att ta sig från punk A till punkt B. Vi stannade på två ställen i Death Valley. En utsiktspunkt och ett litet museum. Skickar med en liten filmsnutt från utsiktspunkten här nedan.

Death Valley är rätt innehållslöst om man inte räknar med de fantastiskta vyerna och den facinerande terrängen. Det var rätt intressant höjdskillnader i Death Valley, på självaste botten så var vi ett par 100 feet under havsytan och på toppen var vi 5000 feet ovanför havsytan.

usa_kim_19.jpg

Efter Death Valley så kom vi (efter ett tvivelaktigt beslut av vår kartläsare Rossi) in på en väg som gick över ett berg, och den vägen var utan tvekan den kurvigaste vägen jag har åkt i hela mitt liv. Var och varannan kurva gick i 180 grader och gick upp och ned ett antal meter. Det var väldigt vackert område. Vi kom i alla fall ut efter några timmar och körde vidare. Vid 7 snåret på kvällen hittade vi ett Motell 8 i Lindsay som vi stannade vid och hyrde in oss på. Vi gick till den lokala familjeresturangen och käkade, for hem, drack några öl och sen var det sovdax.

Roadtrip dag 4 – Viva Las Vegas

Dagen började med uppstigning i ottan för att inte sova bort hela dagen, Vi checkade ut och satte oss i bilen med rutan nedvevad för här skulle det filmas. Vi körde upp och ned för The Strip (ca 9km) med farsans filmkamera ut genom fönstret och filmade allt vi såg. Det var coolt att få se alla hotell, skyltar, landmärken och “annat fnask” (internt skämt) som man bara har sett i filmer och på tv tidigare.

usa_kim_18.jpg

Efter filmningen så drog vi till The Sahara och checkade in (kring 65$ natten) och tog oss till våra rum. Jag och farsan fick rum 811 och Rossi och Tore fick rum 807. Rummet var kändes fräsha och hade det man behövde, utom kylskåp tyvärr. Internet kostade 11$/dygnet så det sket jag i. Efter uppackning och uppfräshning så gick vi till den stoooooora frukostbuffén på bottenplan. Där fick man till ett billigt pris (ca 8$) käka hur mycket man vill, av vad man vill. vad man vill är alltså v a d man vill, för dom hade ta mig tusan allt där. Rad efter rad med valmöjligheter. Gott som tusan.

Sen gick jag, farsan och Tore på en promenad runt The Strip medan syrran stannade kvar och lirade 2-4$ limit holdem på Sahara. vi gick från hotell till hotell och kollade läget (och kylde oss) och tog en öl här och där. Det var lite över 40 grader så det var hyffsat varmt. När vi kom till The Mirage så hittade jag ett 1-2$ no-limit holdem full table cash game som jag (efter ett tag av tvekan) bestämde mig för att spela. Det kostade minst 50$ och max 200$ för att vara med. Jag växlade in 50$ och fick efter en liten stund sätta mig vid bordet. Efter att jag hade spelat i ca 150min så gick jag därifrån med 230$ och ett leende på läpparna. Fy fan va kul det var att spela på ett riktigt pokerbord i Vegas!!

En liten sidhistoria som hände på hotellrummet efter jag kommmit hem. Varning utfärdas!
Efter jag kommit hem från pokern så gick hjag upp på rummet och slappade tills vi skulle gå och käka middag. Då gjorde jag nått som man alltid är rädd för när man bor på hotell. Jag sket sönder toaletten! Det blev stop i porslinet och vattnet slutade aldrig att rinna, så det svämmade över som satan. Efter en liten stund hittade jag en kran som jag kunde stänga av vattnet på. Men då var hela toalettgolvet under 2 cm vatten och i mitten av toan så låg det en ensam liten seglare. Jag hade redan ringt vaktis en ggn, men nu ringde jag igen och sa att dom får lov att komma eftersom jag var under tidspress. Jag frågade om jag kunde gå, vilket jag kunde, så jag drog och när jag kom tillbaka så var allt fixat igen. Härligt med hotellpersonal!

Jag kostade på mig en bulle hem till hotellet där jag hittade resten av flocken på hotellrummen. Efter lite slapptid så fräshade vi till oss och gick ned till buffén och käkade middag. Maten var återigen kanongod och valmöjligheterna var möjligtvis ännu fler. Efter maten så bestämde sig jag och Tore att spela turneringen som anordnas 3 ggr per dag. Det var en 43$ no-limit holdem freezeout med ca 120-130 deltagare. Jag lyckades ta mig till 20:e plats där jag åkte på detta:

Pokerhanden
Jag: QQ (ca 18000 stack)
Han: K10 (ca 18000 stack)
Blinds: 1000-2000
Han är före mig

Jag preflopp raise till 5000
Han Call

Flopp: J J 10
Han Check
Jag: Bet 5000
Han: All in
Jag: Call

Turn: K
River: J

Han: KK JJJ
Jag: QQ JJJ

Medan jag och Tore lirade turneringen så gick Rossi och farsan för att se The Platters, The Coasters och The Drifters som uppträder på The Sahara varje flera ggr i veckan. Enligt utsago så skulle det ha varit hur kul och bra som hellst.

Efter turneringen gick jag själv en sväng på byn för att försöka hitta farsan (och gå ur lite pokervrede ur kroppen) som hade sagt tidigare att han skulle gå på strippklubb, nått jag också ville göra men kunde inte p.g.a pokern. Hur som hellst så gick jag en jäkla bit men hittade han inte så jag tog en bulle tillbaka till hotellet. Det roliga med kråksången är att det regnade och åskade som tusan ute. Detta är nått som är väldigt sällsynt i Vegas. Det var mäktiga blixtar som prydde himmelvalvet, levde om som satan gjorde dom också. En notvärdig sak är att när jag var ute och gick så var det en tös i en bil som körde förbi och frågade om jag ville gifta mig med henne. Nått som kändes lite väl crazy att göra, så jag tackade nej.

När jag kom tillbaka till hotellet så satt Rossi och spelade poker fortfarande, jag var som lite sugen på att upprepa dagens tidigare framgångar på pokerbordet, så jag växlade in 100$ och satte mig vid ett 1$-2$ no-limit holdem full table och spelade lite. 90 min senare hade jag lirat bort alla slantar, mest pga för tajt spel mot för aggressiva och bättre spelare. Jag har dock ingen ångest över det hela. Jag har lirat poker i vegas praktiskt taget gratis. Vilken grejj alltså 🙂

Efter pokern så började jag bli lite seg, och det i kombination med att vi skulle vara uppe och käka frukost kl 8 dan därpå fick mig att dra mig mot hotellrummet och gå och lägga mig. Det jag tycker är synd är att vi hade för få dagar att utforska Las vegas, det känns som att man minst skulle ha 4-5 nätter på sig för att åtminstone kunna skrapa på ytan. Nu blev det mest som en hit-n-run där man har fått se ytan men inte fått skrapa nått.

Imorgon ska vi bege oss mot San Francisco via Death Valley.